Sitter just nu i vardagsrummet med datorn i knät och dricker kaffe. Jag borde verkligen verkligen verkligen plugga men det är så fruktansvärt jobbigt och krångligt (jag läser matte 3b på distans), det hade verkligen underlättat om jag haft tillgång till lärare nån gång i veckan. Inte heller har jag en grafräknare. Jag gillar faktiskt att plugga i vanliga fall, men mina koncentrationsproblem gör allt så fkn svårt.

 

Ibland när min roommate K inte är hemma brukar jag ställa mig och granska min kropp framför spegeln. Jag har inte möjlighet att göra det så ofta eftersom vi delar sovrum och enbart har en enda helkroppsspegel just nu - i vardagsrummet av alla ställen. Så då står jag där, nervöst granskande varenda millimeter. Fingrar över revben. Fingrar mot nyckelben. Känn på axlarna, hur täckta av fett är de? Håll in magen. Kolla ner. Höftbenen är skarpare. Analysera lårens förhållande till varandra. Har de blivit betydligt större eller betydligt mycket mindre? Jag kan aldrig avgöra längre. Jag ser inte mig själv längre.